Jag har sett väldigt många olika prepps/förberedelser under åren. Folk hamstrar på konserver, ammo, stora säckar med ris samt guld och antibiotika för 100 år framöver. Menar inte att nåt är fel eller rätt för vi alla tror på våran sak och vet våra egna behov bäst. En hel del är fanatiska samlare av olika saker som styrs av ett enormt intresse tex knivsamlare. (Menar fortfarande inte att det är fel)
Nu ställer jag frågan till Dig som läsare – Vad är din viktigaste prepp? Är det en pryl, kniv, vapen, aktivitet, vattenbehållare osv? Eller är det den mentala preppen som du anser vara viktigast. Motivera gärna varför och på vilket sätt du preppar för din framtid.
Vilka saker kan inte du klara dig utan och vilka saker har du redan haft användning av? Vi survivalister/preppers går på samma vägar men lite åt olika mål. Med det menar jag att vi har olika tro på vad som kommer att hända i framtiden. Jag tex tror inte på det totala kollapsen under min livstid medans jag tror OCH upplever större och mindre samhällsstörningar samt PSHTF – Personal Shit Hits the Family – och där kan det tex vara sjukdomar, löner som uteblir, skiljsmässa, arbetslöshet osv.
Mina viktigaste prepps:
- Må bra – att unna sig vad livet ger! Allt från att äta det onödiga godiset på tisdag till att röra på sig och orka göra saker. Jag pratar inte om nån träning eller fetma direkt men att njuta av det vi har – här och nu. Umgås med dom man älskar, göra sakerna man vill och inte se massa måsten som skall göras. Må-bra-preppandet för mig är tex vandringar, pistolskytte, fiske.
- Kunskaper – Lär mig saker dagligen och kommer fortsätta så med. Vill lära mig allt och gärna lite till. Men man kan inte bara läsa sig till kunskap, man måste utöva det med. Dvs skaffa sig erfarenhet genom att faktiskt arbeta med nåt annat, träffa människor som vill ta med dig på fisketuren eller upp på taket för att laga nåt. Säg inte nej till erbjudanden för du vet aldrig vad du går miste om. Kunskapspreppandet för mig är tex läsa olika kurser.
- Sociala skills – minst lika viktigt som det andra. Kan du inte umgås med andra människor så tror jag att det är kört. Ensam är stark på många sätt men i kriser behöver man alltid någon annan. Träffa andra från andra samhällsklasser,religioner, yrken och tänkande ger massor och man får andra sätt att se människan och livet på. Plus att det kan ge den där livslånga kamratskapet med. Sociala preppandet för mig är tex Hemvärnet, pistolklubben, kollegor, grannar, nätverkande med likasinnade OCH oliksinnade
- Ekonomi – och då menar jag inte att jag har högsta möjliga lönen och 2 bilar och 2 månadslöner på banken. Mer att redan nu ha så låga kostnader som möjligt för när PSHTF drabbar mig så drabbar det mig inte lika hårt. Fick förra månaden ut halva lönen men den räckte till mina räkningar och till lite mat. Jag klarade mig genom att inte ha massa extra utgifter som tidningar, tvkanaler och bil.
Märk väl att jag inte har räknat upp den bästa ficklampan, den coolaste pickan eller de skönaste kängorna. Jag har massor med bra saker men ibland så måste man se det under skalet av prylar och tänka vad som egentligen är viktigt men jag älskar ju även prylarna jag har i min ägo.
Bilden är bara en beskrivande bild på hur det kan se ut på sängbordet hos en prepper/survivalist/förberedd 🙂
SweHanK 